A

Agenda 21

Agenda 21 är ett handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om miljö- och utveckling (UNGED) i Rio de Janeiro 1992. Agenda 21 ger långsiktiga mål och riktlinjer/ rekommendationer för 2000-talet, där målet är en hållbar utveckling genom att utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.

Avfall

Enligt Miljöbalken är avfall varje föremål, ämne eller substans som innehavaren vill eller enligt lag är skyldig att göra sig av med. Produkter som inte återanvänds blir till avfall som kan återvinnas, energiutvinnas eller deponeras.

Avfallshantering

All verksamhet som sker i samband med insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall (Miljöbalken 15 kap.)

Avfallsplan

De svenska kommunerna ska enligt lag ha en avfallsplan som presenterar mål och inriktning för avfallshanteringen.

Avfallskatt

Betalas för avfall som deponeras på avstjälpningsplats/ deponi. Målet är att skatten ska öka återvinningsgraden. Skattskyldiga är den som driver deponin och skatten bestäms utifrån vikten på avfallet eller avfallsvolymen.

B

Best Available Technology (BAT)

Best Available Technology (BAT) innebär att bästa tillgängliga teknik är den princip som ska styra val av system utifrån ett miljöperspektiv, med hänsyn tagen till vad som är ekonomiskt möjligt. (Miljöbalken, Allmänna hänsynsregler).

Bortskaffande

Exempel på bortskaffning enligt Renhållningsförordningen är att avfallet lämnas för deponering, används till jordförbättring, fyllnadsmassor, upplag, släpps ut i hav/oceaner, (inklusive deponeras under havsbotten), behandlas med fysikalisk-kemiska metoder, förbränns eller slutförvaras.

Bring-system

Insamling av källsorterat avfall på t ex återvinningsstation, i motsats till fastighetsinsamling.

Brunvaror

Brunvaror är ett samlingsnamn för TV, audio- och videoutrustning. Se även Elektriskt och elektroniskt avfall.

Brännbart avfall

Sådant avfall som brinner, t ex trä, tyg, matrester och plastpåsar (Renhållningsförordningen § 5 1 st.).

Bygg- och rivningsavfall

Avfall som uppkommit vid t ex nybyggnad, renovering, eller rivning av byggnad.

Batterier

Batterier kan delas upp i engångs- eller uppladdningsbara batterier. Inom båda grupperna av batterier hittar vi sådana som är farliga för miljön, dvs. innehåller kvicksilver, kadmium eller bly. Oavsett batterityp och innehåll ska alla batterier samlas in då de innehåller metaller som kan återvinnas och därmed utgör en möjlighet att spara på naturens resurser. Sedan den 1 januari 2009, då producentansvaret för batterier infördes, är det producentens ansvar att se till att så sker.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är den variation olika arter av djur, växter, organismer och deras arvsanlag som finns i världen. Genom att bevara en mångfald av arvsanlag klarar arterna bättre av att stå emot förändringar i ekosystemen.

D

Deponering

Att lägga upp avfall på en deponi, vilket kräver tillstånd enligt miljöskyddslagen.

Deponi

En avgränsad plats för slutlig förvaring av avfall, där man på ett kontrollerat sätt lägger olika sorters avfall och sörjer för att minska eller stoppa läckage av metangas och lakvatten.

Destruera

I avfallssammanhang används destruera om olika behandlingar där farligt avfall omvandlas till mindre farliga slutprodukter.

Differentierad taxa

Producenter betalar avgifter enligt ett särskilt taxesystem, som är uppbyggt så att ett visst avfallsslag premieras eller straffas ur kostnadssynpunkt med hänsyn till volymer, miljöegenskaper mm.

E

Ekologi

Ekologi är läran om samspelet mellan alla organismerna och den miljö de lever i eller är beroende av.

El-avfall/ Elektriskt och elektroniskt avfall

El-avfall/ Elektriskt och elektroniskt avfall är kasserade elektriska och elektroniska produkter, inklusive alla ingående komponenter och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion, med sladd eller batteri, samt ljuskällor. Inget el-avfall får deponeras eller brännas utan att först ha förbehandlats av godkända återvinningsföretag.

Energiåtervinning

Avfallets energiinnehåll tas till vara antingen i form av el/värme då organiskt avfall eller trä, plast eller gummi bränns i kraftvärmeverk eller som gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på deponi.

EWC-koder

EWC-koder; European Waste Catalogue innehåller koder som klassificerar olika typer av avfall, (se Avfallsförordningen)

F

Farligt avfall

Alla typer av avfall definieras i bilaga 2 till avfallsförordningen 2001:1063. Farligt avfall är där markerat med en asterisk och en 6 siffrig kod, tidigare kallad EWC-kod. Farligt avfall är bl a sådant avfall som är explosivt, oxiderande, brandfarligt, irriterande, hälsoskadliga, giftigt, cancerframkallande, frätande eller fosterskadande. Hit räknas t ex aerosoler (hår- och färgsprayburkar), material med asbest, kvicksilver (knappcellsbatterier, termometrar, lysrör, lågenergilampor), bilbatterier, färgrester, glödlampor, impregnerat trä, kemikalier (frätande, giftiga, brandfarliga eller oxiderande), kyl- och frysmöbler, klimatanläggningar, värmepumpar, lösningsmedel, och spillolja.

Förbränningsbart avfall

Förbränningsbart avfall är avfall som kan förbrännas under förutsättning att energi tillsätts (jämför brännbart avfall).

Förpackning

Förpackning är en produkt, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, eller leverera en vara.

Förpackningsinsamlingen (FTI)

Förpackningsinsamlingen (FTI) är en samarbetsorganisation för materialbolagen (för förpackningar, returpapper och glas) som informerar om insamling och återvinning av förpackningar och praktiskt samordnar etablering och drift av återvinningsstationer.

Förordning

En förordning är en föreskrift som beslutas av regeringen utan riksdagens medverkan.

Förnyelsebar energi

Förnyelsebar energi är energislag som inte sinar, t ex energi från sol, vatten, vind och olika slag av biobränslen (ved, energiskog, energigrödor) i motsats till olja, kol, naturgas och uran som är ändliga resurser.

G

Grovsopor/grovavfall

Skrymmande avfall från hushåll som inte får plats i en sopbehållare är grovavfall t ex möbler, kyl- och frys, barnvagnar och cyklar samt större el-avfall (t ex spis, tvättmaskin, torktumlare). För elektriska produkter (med sladd eller batteri) och kyl/frys gäller särskilda regler för insamling.

H

Hushållsavfall

Hushållsavfall är sådant avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som till sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll (se 15 kap § 2 Miljöbalken).

I

Icke brännbart avfall

Icke brännbart avfall är avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, t ex grus, sten och metaller.

Indirekt producentansvar

Samlingsnamn för det ansvar för framtida återvinning som producenter och ägare åläggs på annat sätt än genom lagstadgat producentansvar, t ex kravet på återställande av plats vid tillståndsgivning för vindkraftverk och bensinstationer.

Industriavfall

Industriavfall är avfall som uppkommit genom en industriell verksamhetsprocess.

Insamling

Insamling innebär uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport till återvinning (se Renhållningsförordningen § 2 1 st.).

Integrated waste management

Integrated waste management är ett helhetsgrepp på avfallshanteringen som innebär parallella men samordnade lösningar av olika problem

ISO 9000

ISO 9000 en serie officiella standarder för certifiering av företag och organisationer som vill kvalitetssäkra sin verksamhet

ISO 14000

ISO 14000 en serie officiella standarder för certifiering av företag och organisationer som vill miljösäkra sin verksamhet

Insamlingsentreprenör

De entreprenörer som materialbolagen anlitar för insamlingen av sitt material från återvinningsstationerna.

K

Kommunalt avfallsmonopol

Genom att 15 § i avfallsförordningen upphävts finns inte längre någon paragraf som tydligt ger kommunerna rätt att delegera och besluta i frågan om farligt avfall. Producentansvaret kan nämnas som ett av de undantag från kommunens rätt att besluta om avfall.

Komponentåtervinning

Komponentåtervinning innebär att demonterade komponenter används som begagnade, bl a i form av reservdelar.

Kretslopp

Kretslopp är när ett ämne eller en resurs cirkulerar och återkommer i olika former, t ex genom att gröna organismer tar upp lösta kvävesalter ur jorden för att de behöver kväverika och organiska föreningar. Djur äter växterna. När växterna och djuren dör hamnar kvävet åter i marken. En del av kvävet från växter och djur blir kvävgas i luften

Kvalificeringstidpunkt

Den tidpunkt när ett visst åtagande börjar gälla

Källsortering

Avfall sorteras och separeras på samma plats som det har uppkommit, t ex i hushållet. Sorteringen görs i olika fraktioner, som t ex förpackningar, brännbart/icke brännbart avfall eller färgat och ofärgat glas, av den som lämnar avfallet till återvinning.

M

Materialbolag

Materialbolag är företag som näringslivet bildat för att samordna producenternas ansvar för olika återvinningsbara material och som finansieras genom förpacknings- och inköpsavgifter. Idag finns materialbolag för glas, plast, metall, returkartong, däck, elektriska och elektroniska produkter, tidningar och returpapper.

Materialåtervinning

När sorterat material behandlas för att sedan användas vid produktion av nya produkter (istället för att använda ny råvara). T ex återanvändning av glas, returpapper, plast eller metall (även gödsel från kompost)

Miljöstation

Miljöstation är kommunens insamlingsplats för farligt avfall. Den finns bl a vid bemannade återvinningscentraler eller vid bensinstationer.

Miljömärkning

Miljömärkning visar vilka varor som är mest miljövänliga och dessa får använda begreppet miljövänligt i sin marknadsföring . Exempel på kontrollerade miljömärken är Krav, Bra miljöval, Svanen och Eloff Strömsnål.

Miljörapport

Miljörapport lämnas årligen till länsstyrelsen för miljöfarlig verksamhet som tillståndsprövats enligt Miljöbalken.

Miljörevision

Miljörevision innebär att företag, organisationer eller myndigheter låter granska sin verksamhet ur miljösynpunkt.

Miljöboxar

Vissa kommuner tillhandahåller särskilda boxar för farligt avfall och mindre skrymmande el-avfall till hushållen.

O

Organiskt avfall

Organiskt avfall är det avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall, vilket är allt avfall som bryts ned biologiskt genom rötning eller kompostering (t ex matavfall, livsmedelsavfall, trädgårdsavfall och plast). Från årsskiftet 2004/2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall, varför det vanligen används till energiutvinning

Oåterkalleligt åtagande

Oåterkalleligt åtagande är ett åtagande som inte har någon bortre gräns i tiden. Producentansvaret innebär ett oåterkalleligt åtagande för de produkter som sätts på marknaden, vilket varar tills produkten är omhändertagen och återvunnen.

P

Pant

Pant är en avgift som betalas tillbaka när produkten återlämnas till affären för återanvändning eller återvinning. Används främst för flaskor och aluminiumburkar.

Polluter Pays Principle

Polluter Pays Principle är grunden för den s k. Riodeklarationen som antogs vid FN:s konferens om miljö- och utveckling (UNGED) i Rio de Janeiro 1992. Den innebär att den som förorenar ska bära kostnaderna för de föroreningar och miljöskador som produkten orsakar.

Producent

Producent är den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent) (15 kap § 4 Miljöbalken).

Producentansvar

Producentansvar gäller för vissa produkter/ produktområden. Producenternas lagstadgade ansvar är att se till att avfallet från de produkter de tillverkar, importerar och/eller säljer i första hand samlas in för återanvändning eller återvinning och i andra hand används för energiutvinning. Näringslivet har startat gemensamma materialbolag, som organiserar insamling och sortering. Lagstadgat producentansvar finns för förpackningar av plast, metall, kartong, glas, returpapper inkl tidningar, batterier, fordon, däck samt elektriska och elektroniska apparater, inklusive glödlampor.

PVC

Se plast

R

Returprodukter

Produkter som har ett ekonomiskt restvärde då de kan återanvändas

Returpapper

Dags- och veckotidningar, tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper.

Riokonferensen

Riokonferensen är det populära namnet på FN:s världskonferens om miljö och utveckling, eller UNCED, United Nations Conferens on Environment and Development. Riokonferensen hölls i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. De fem huvuddokumenten från Riokonferensen är: Rio-deklarationen om miljö- och utveckling (innehåller 27 principer om miljön), skogsprinciperna (om hållbart skogsbruk), konventionen om klimatförändringar (målet att minska människans påverkan på klimatet), Konventionen om biologisk mångfald (för skydd av) samt Agenda 21 (handlingsprogram för en bättre miljö).

Riskavfall

Riskavfall definierades tidigare som avfall som kan medföra smittorisker, andra hälsorisker eller miljörisker. Dit räknades smittförande, skärande/stickande, biologiskt avfall, läkemedel, radioaktivt avfall och cytostatika. Sedan 2001 ingår i princip kemiskt avfall, smittförande avfall och elektroniskt avfall i farligt avfall medan radioaktivt avfall styrs av särskild lagstiftning. Skärande/stickande avfall som inte är kontaminerat är inte definierat som farligt enligt Avfallsförordningen.

Renhållningsordning

Renhållningsordning är lokala regler för avfallshanteringen. Varje kommun måste ha en renhållningsordning enligt Renhållningslagen.

S

Sopor

Sopor är en vardagsterm för avfall

Soptipp

Soptipp är en (anvisad) plats där man tidigare dumpade osorterat avfall i motsats till vad som gäller för en deponi. Soptippar är inte längre tillåtna.

Samordningsentreprenör

En entreprenör som har fått ett regionalt uppdrag av materialbolagen att ha det övergripande ansvaret för skötsel och drift av återvinningsstationer.

T

Tillsyn

Myndighetskontroll över verksamhet som bedriver viss verksamhet. Exempel på tillsynsmyndigheter för producentansvar och andra miljöfrågor är Naturvårdsverket och SSI (Statens strålningsinstitut).

U

Utbytesprincipen

Utbytesprincipen innebär att om det finns alternativ ska enligt lag (Miljöbalken) skadliga kemiska produkter bytas ut mot mindre skadliga och man ska alltid välja den minst farliga kemiska produkten för ett visst användningsområde.

V

Vitvaror

Vitvaror är ett samlingsbegrepp för större hushållsprodukter, t ex kyl, frys, disk- och tvättmaskin. Se även Elektriskt och elektroniskt avfall.

Växthuseffekt

Växthuseffekt innebär att värme från solen hålls kvar av växthusgaser i atmosfären istället för att stråla tillbaka ut i rymden. På sikt leder detta till att jordens medeltemperatur stiger, vilket påverkar klimatet och havet, vars yta stiger.

Växthusgaser

Växthusgaser är t ex koldioxid, metan, lustgas, ozon och freoner.

Å

Återanvändning

En kasserad produkt används flera gånger utan förädling, t ex returflaskor av glas eller plast (PET)

Återvinning

Återvinning innebär att man tar till vara avfall och behandlar det så att det kan användas på nytt och därmed ersätter nya råvaror. Det kan ske antingen i form av komponentåtervinning, materialåtervinning ( t ex återanvändning av glas, metall eller gödsel från kompost) eller energiåtervinning (t ex vid förbränning i fjärrvärmeverk.

Återvinningscentral

En bemannad mottagningsstation för hushållens grovavfall, trädgårdsavfall, vitvaror, el-avfall, farligt avfall m m som drivs av kommunerna i egen regi eller via privata avfallsentreprenörer.

Återvinningsstation

Obemannad mindre anläggning med kärl där hushåll kan lämna sina sorterade förpackningar och tidningar. Återvinningsstationerna drivs av Materialbolagen via FTI och finns utplacerade i bostadsområden vid exempelvis butiker och bensinstationer.

Ö

Övergödning

Övergödning kan inträffa vid utsläpp av för stora mängder näringsämnen i mark och vattendrag. I sjöar och hav leder den höga halten av fosfor och kväve till syrgasbrist och algblomning.