A

Aerob behandling

Behandling av organiskt avfall med tillgång till/tillförsel av syre. (se även kompostering.)

Anaerob behandling

Behandling av organiskt avfall utan tillgång till/tillförsel av syre (se även rötning.)

Aluminium

Aluminium (Al, grundämne) är en metall som finns i många bergarter. Vid försurning av mark och vatten lösgörs aluminiumjoner som skadar vattenorganismer och växternas rotsystem. Utvinning av aluminium ur mineralet bauxit är energikrävande.

Aromatiska ämnen

Aromatiska ämnen som bensen, toluen, xylen och styren är lösningsmedel som alla är hälso- och miljöfarliga. Ämnena är fettlösliga och skadar det centrala nervsystemet. Bensen bryts ner i kroppen till ett cancerframkallande ämne.

Aromater

Aromater används inom industrin och sprids också med bilavgaser. Bensin innehåller upp till fem procent bensen.

Asbest

Asbest är ett trådformigt material. Det har varit en vanlig produkt inom byggnadsindustrin där det ingått i t ex i isoleringsmaterial, eternitplattor och rör. Asbestfibrer kan efter långvarig exponering skada lungorna och ge cancer. Idag krävs tillstånd för företag som arbetar yrkesmässigt med asbestmaterial.

Avfallsbränsle

Utsorterat restavfall från industri och hushåll som krossas, magnetavskiljs och siktas. Bränslet kallas RDF (Refuse Derived Fuel) eller PTP (Papper-Trä-Plast).

Avfallsförbränning

En metod för avfallshantering där den utvunna energin används till el- och fjärrvärmeproduktion. I Sverige förbränns ca 50 % av hushållsavfallet och en stor del av industriavfallet. Farligt avfall omhändertas genom högtemperaturförbränning.

B

Bergförvar

Förvaring i bergrum av miljöfarligt avfall (t ex kvicksilver)i utrymmen flera hundra meter under markytan i godkända berg som ska skydda även vid naturkatastrofer och liknande.

Bioackumulation

Bioackumulation (eller biomagnifikation) är anrikning och ackumulering av miljögifter hos en växt eller ett djur och som förs vidare i näringskedjan. För att ett ämne ska kunna ge upphov till bioackumulation måste ämnet vara fettlösligt eller persistent (ej nedbrytningsbart), t ex PCB, DDT, dioxiner, kadmium och kvicksilver.

Bioavfall

Biologiskt lättnedbrytbart avfall, d.v.s. den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner till humus och näring i biologiska processer, t ex matrester, kaffefilter, krukväxter, trädgårdsavfall.

Biocell

En biocell är en 15 meter djup grop som fylls med sopor och gasledningar. När gropen är full täcks den med jord och behandlas genom biologiska processer. Det organiska avfallet bryts ner biologiskt i en syrefri process och deponigasen tas tillvara.

Biologisk behandling

Behandling där avfall bryts ner biologiskt för att ge en slutprodukt som är tillräckligt ren för att användas till jordförbättring eller liknande, exempelvis kompostering och rötning.

Biogas

Ett gasformigt biobränsle som bildas vid anaerob nedbrytning, d v s behandling av organiskt avfall utan tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis i en rötningsanläggning eller i en deponi. Biogasen består av koldioxid och metangas och används för fordonsdrift och uppvärmning.

Bly

Bly (Pb, grundämne) är en giftig tungmetall som finns i blyad bensin, blyhagel, bilbatterier, kabelhöljen, i vissa färger och plaster mm. Bly är mycket giftigt och kan lagras i kroppen. Det ger skador på centrala nervsystemet och symptomen hör ihop med nervsystemets funktion t ex förlamning, känselbortfall och koliksmärtor.

C

CFC

CFC (se freoner)

D

Deponicell

En avgränsad del av deponi avsedd för en viss typ av avfall.

Deponigas

Den gas som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid.

Deponiklasser

EU:s nya indelning av deponier i tre riskklasser med olika krav på markrörlighet och maximala läckagevolymer för lakvatten (deponiklass 1 har de hårdaste kraven)

Dioxin

Dioxin är ett samlingsnamn för 210 organiska föreningar, varav ett tiotal är mycket giftiga och anrikas i fettvävnad hos människor och djur. Det kan ge fosterskador och vara cancerframkallande. Dioxiner bildas i små mängder som en biprodukt under många kemiska processer, t ex förbränning av plaster, i rötslam och vid klorblekning av papper.

E

Emission

Utsläpp av föroreningar i form av ämnen, energi eller buller till omgivningen.

Energiutvinning

Förbränning i värmeverk, där materialet omvandlas till energi i form av fjärrvärme och el.

F

Flygaska

Förbränningsavfall som transporteras med förbränningsgaserna.

Fraktion

Ett materialslag, en kvalitet, som separerats från en blandning av olika materialslag.

Freoner

Freoner, CFC (klorfluorkarboner), är samlingsnamn för vissa kolväten med innehåll av klor och/eller fluor antingen var för sig eller i olika blandningar med varandra. När freonerna når stratosfären förstörs ozonlagret. CFC används i kylskåp, frysar och värmepumpar samt vid tillverkning av vissa isolerplaster. Användningen av freoner är reglerad. De mest miljöfarliga freonerna ska enligt EU:s direktiv vara avvecklade sedan år 2000 och de övriga något senare. HCFC är ämnen med mindre ozonnedbrytande effekt än CFC. Även dessa ämnen skall på sikt förbjudas.

Formaldehyd

Formaldehyd eller formalin används bl a till att behandla spånskivor och ingår i en del färger, lacker och lim. Material som är behandlat kan avge formaldehyd under lång tid. Formaldehyd är allergi- och cancerframkallande.

Fosfat

Fosfat är en fosforförening (närsalt) som bidrar till övergödning av sjöar. Ingår i handelsgödsel.

Fossila bränslen

Fossila bränslen är ett samlingsnamn för kol, olja, torv och naturgas är bränslen som bildats av organiskt material under äldre geologiska perioder. Vid förbränning av fossila bränslen ökar halten koldioxid i atmosfären vilket driver på växthuseffekten.

Fotosyntes

Fotosyntes är den process med vilken de gröna växterna med hjälp av solljus bildar energi ur vatten och koldioxid.

Försurning

Försurning innebär sänkning av pH-värdet i sjöar, vattendrag, grundvatten och mark.

G

Grundämne

Grundämne är ett ämne som inte med kemiska medel kan uppdelas i enklare beståndsdelar. Den minsta enheten kallas atom.

H

Halogener

Sammanfattande namn för huvudsakligen grundämnena fluor, klor, brom och jod.

I

Inert avfall

Avfall som inte reagerar med ämnen det kommer i kontakt med, t ex sten och grus.

J

Joniserande strålning

Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer, så att dessa förvandlas till joner. Atomer och molekyler som utsätts för strålningen blir elektriskt laddade. Strålningen kommer från naturliga källor i rymden och på jorden eller från bl a röntgenutrustning. Joniserande strålning är mycket energirik och kan skada levande celler och ge cancer.

K

Kadmium

Kadmium (Cd, grundämne) är en giftig tungmetall som finns bl a i nickel-kadmiumbatterier och i handelsgödsel. Kadmium lagras i kroppen, främst i lever och njurar och kan orsaka njurskador, skelettförändringar och förhöjd cancerrisk.

Katalysator

Katalysator är ett ämne som påverkar en kemisk reaktions hastighet utan att själv förbrukas. Katalysatorrening är en teknik för avgasrening på t ex bilar som minskar mängden kväveoxider som släpps ut.

Klor

Klor (Cl, grundämne) är ett ämne som används för bl a blekning och desinfektion. Klor reagerar med många andra ämnen och bildar föreningar varav många är farliga miljögifter. Många föreningar innehållande klor bryts ner mycket långsamt och lagras i människor och djur. Exempel är PCB och DDT

Koldioxid

Koldioxid (CO₂) är en vanlig lukt- och färglös gas som tas upp av gröna växter i fotosyntesen. Den går vid cellandningen hos djur och växter och vid förmultning tillbaka till atmosfären. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas ökar koldioxidhalten i atmosfären och därmed förstärks växthuseffekten.

Koloxid

Kolmonoxid Lukt- och färglös gas, som bildas under förbränning vid otillräcklig lufttillförsel. Koloxid binds vid hemoglobinet i blodet. Därigenom minskar blodets syretransporterande förmåga. .

Kolväten

Kolväten är organiska föreningar som innehåller kol och väte. Bland kolvätena finns många oerhört giftiga ämnen. Kolväten utgör huvuddelen i flytande bränslen (bensin, diesel), i färger, lösningsmedel och lacker. Utsläppen kommer främst från biltrafiken, förbränning, kemisk industri och lösningsmedelshaltiga produkter i hem och industri. Vid starkt solljus bildar kolväten tillsammans med kväveoxider marknära ozon.

Kompostering

Biologisk behandling där lätt nedbrytbart organiskt avfall, från växt- och djurriket bryts ner av bakterier, svampar och smådjur i en aerob miljö. Samtidigt som syret förbrukas avges värme, vatten och koldioxid. Resultatet används som jordförbättringsmedel.

Kraft-liner

Täckpapper för det korrugerade flutingskiktet i wellpapp. Tillverkas av kraftmassa och retur och har hög styrka.

Kraftvärmeverk

Anläggning för bl a sopförbränning som producerar hetvatten till fjärrvärmenätet och elektricitet.

Koppar

Koppar (Cu, grundämne) är en tungmetall som används som ledare för elektrisk ström och till vattenledningar. Koppar är ett ämne som i mycket små mängder är nödvändigt för djur och växter. I större mängder är koppar ett gift, speciellt för vattenlevande organismer. Symptom vid kopparförgiftning är t ex diarré. Spädbarn är mycket känsliga för koppar. Koppar behandlas som miljöfarligt avfall.

Kväve

Kväve (N, grundämne) utgör ca 80 procent av gaserna i luften. Bara ett fåtal organismer kan utnyttja luftkvävet. Kvävet utnyttjas så gott som enbart när det förekommer i olika föreningar t ex nitrat och nitrit. Kväve bildas vid naturlig nedbrytning i mark och vatten. Det är ett viktigt växtnäringsämne men urlakas lätt till grundvatten och vattendrag. Stora mängder kväve förs med vattnet ut till kuster och hav och orsakar övergödning med algblomning, syrebrist och bottendöd som följd.

Kväveoxider

Kväveoxider bildas vid förbränning av allt organiskt material vid höga temperaturer. Stora delar av utsläppen kommer ifrån biltrafik och energiproduktion. Kväveoxider orsakar försurning och övergödning. Kväveoxider kan påverka lungor och luftvägar. Katalysatorer på bilarna minskar utsläppen.

Krom

Krom (Cr, grundämne) ingår ofta i rostskyddsfärger. Vissa kromföreningar (kromater) är allergi- och cancerframkallande.

Kvicksilver

Kvicksilver (Hg, grundämne) är en mycket giftig tungmetall, som kan lagras i naturen. Den är flytande i rumstemperatur och kan spridas i förångad form. Tidigare användes den bl a i termometrar och i tandlagningar i form av amalgam. Idag används kvicksilver bl a till batterier, hörapparater, kontakter och vissa kemiska processer. Kvicksilver ger skador på tarmar, njurar och centrala nervsystemet.

L

Lustgas

Lustgas (dikväveoxid) bildas vid all förbränning, bl a vid energiproduktion och biltrafik, särskilt katalysatorbilarna. Lustgas bidrar till växthuseffekten .

Lätt nedbrytbart avfall

Avfall som lämpar sig för kompostering eller rötning.

Lakvatten

Det förorenade vatten som bildas när regnvatten rinner igenom en deponi och för med sig ämnen från avfallet.

M

Metangas

Metangas är en gasformig förening mellan kol och väte som utvecklas vid syrefri nedbrytning av organiskt avfall i en rötningsanläggning eller i en deponi. Naturgas består till 90 procent av metan.

Miljögift

Miljögift är ett samlingsnamn för ämnen som är svårnedbrytbara, fettlösliga, bioackumulerande och giftiga. Det innebär att ämnen finns kvar i naturen under lång tid och därför hinner spridas över stora områden. De tas upp av olika levande organismer och orsakar olika slags skador. DDT och PCB är välkända miljögifter. DDT är ett insektsbekämpningsmedel, förbjudet i Sverige men används fortfarande i många andra länder. PCB är en grupp mycket farliga klorhaltiga organiska föreningar som tidigare användes i bl a färger.

Molekylsopor

Molekylsopor är ett relativt nytt begrepp som beskriver nedskräpningen i luften. Två eller flera atomer som sitter ihop bildar en molekyl. Olika förorenande gaser i atmosfären är med andra ord molekylsopor.

N

Naturlagar

Naturlagar är lagarna som reglerar sambandet mellan storheter eller företeelser vid en viss naturprocess, t ex gravitationslagen och termodynamikens lagar. Naturlagarna är inte “förhandlingsbara”; de kan inte ändras.

Nedbrytbara ämnen

Nedbrytbara ämnen är ämnen som genom påverkan av ljus eller kemiskt spjälkas i mindre beståndsdelar. Ämnen kan också brytas ned av organismer som svampar och bakterier. Onaturliga, ej nedbrytbara ämnen får inte öka i naturen eftersom de ackumuleras (se detta ord) och aldrig försvinner ur kretsloppen.

O

Organiska ämnen

Organiska ämnen är uppbyggda av kol, syre- och väteatomer. Växter och djur består huvudsakligen av tre grupper organiska ämnen: äggviteämnen (proteiner), fetter (lipider) och kolhydrater. Organiska ämnen som är skadliga för hälsa och miljö är t ex mjukgörare, organiska lösningsmedel och tensider.

Ozon

Ozon är en giftig gas som kan bildas ur syret i luften bl.a. genom att luften utsätts för ultraviolett strålning eller elektriska urladdningar. Marknära ozon bildas när luftens syre utsätts för solens ultravioletta strålar samtidigt som det finns kolväten och kväveoxider i luften. Kolväten och kväveoxider kommer bl a från biltrafik och industri. Det s.k. ozonskiktet i atmosfären skyddar mot skadlig ultraviolett strålning medan det marknära ozonet är skadligt för växter, djur och människor.

P

PAH

PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) är en grupp av kemiska ämnen, t ex Bens(a)pyren (3,4-benspyren), som bl.a. förekommer i sot, tjära, bäck, kreosot och olja och bildas vid ofullständig förbränning.

Partiklar

Finns i luften och har till stor del bildats genom mekaniska processer och förbränningsprocesser. Partiklar kan vara bärare av farliga ämnen, t.ex. polycykliska aromatiska kolväten.

PCB

PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga klorerade aromatiska kolväten som är fettlösliga och anrikas i kroppens fettvävnad hos både människor och djur. PCB finns framförallt i olja, i kondensatorer och transformatorer. PCB är bl a cancerframkallande.

pH-värde

pH-värde är ett mått på vätejonkoncentrationen eller surhetsgraden. Neutralt pH-värde är 7. Värden under 4 eller över 10 kan medföra risk för frätskador. I en försurad sjö med pH under 4 kan bara ett fåtal arter leva.

Plast

Plast består kemiskt av långa kolkedjor och framställs ur olja. Plasterna indelas i härdplaster och termoplaster. Termoplasterna går att smälta om och därmed återvinna. Exempel är polyeten- och polypropen (förkortningarna PE och PP). Plaster som inte kan återvinnas är t ex är polyvinylklorid (PVC), polyuretan och tefloner (PTFE).

R

Radioaktiva ämnen

Radioaktiva ämnen består av instabila atomer, som sönderfaller under utsändande av joniserande strålning. Efter sönderfallet erhålls ett annat grundämne som kan vara stabilt eller radioaktivt.

Radon

Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i berggrunden genom sönderfall av radium/uran. Vissa bergarter innehåller mer uran än andra.

Rötning

Rötning innebär att organiskt avfall från växt- och djurriket bryts ner av bakterier och mikroorganismer i en miljö utan syre (anaerob miljö). Vid nedbrytningen bildas en energirik metangas. Gasen kan användas för fjärrvärme eller som fordonsbränsle.

S

Slagg

Slagg (slaggrus, bottenaska, aska) kallas den fasta restprodukten efter förbränning av t ex hushållsavfall, trä, kol, torv, däck mm. Den största delen av slaggen är slaggrus, ett grusliknande material, men i slaggen finns också metallskrot eftersom slaggen innehåller ett koncentrat av de metaller som ingår i det brännbara materialet. (All slagg/aska innehåller klor, kalcium och magnesium). Den utgör ca 15-20 viktprocent av den totala avfallsmängden vid förbränning. . Merparten av slaggen deponeras, men vid vissa anläggningar sorteras slaggen. Slaggruset används då som ersättning för naturgrus vid exempelvis konstruktion av vägar och metallskroten återvinns.

Svaveldioxid

Svaveldioxid bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, t ex kol och olja. I Sverige används lågsvavlig eldningsolja och stor del av den svaveldioxid som når Sverige kommer från övriga Europa

T

Termodynamik

Termodynamik är läran om energi, speciellt omvandlingar mellan värme och andra energiformer och dess möjlighet att uträtta arbete. Termodynamikens första huvudsats säger att energi kan omvandlas till andra energiformer men aldrig nybildas eller förstöras. Andra huvudsatsen säger att naturen övergår från ett ordnat till ett mera oordnat tillstånd om man inte ingriper i systemet. Termodynamikens lagar innebär bl a att allting sprids och ingenting försvinner.

Tungmetaller

Tungmetaller är metalliska grundämnen vars specifika vikt är högre än 4-5 gram per kubikcentimeter. Ofta används begreppet för särskilt giftiga metaller som bly, kadmium, uran och kvicksilver. Vissa tungmetaller är livsnödvändiga, t ex järn, zink, koppar, krom) Tungmetaller lagras upp i djur och människor. De tas omhand som miljöfarligt avfall.